Bild: Lotta Olsson[Lokalpressen)

Av: Oden Aghapoor

Min telefon ringde, och det var den nya rektorn på Oxledsskolan i Partille på andra sidan. Hon ville att jag skulle återvända till min gamla arbetsplats. Hon berättade om situationen i en av klasserna och bad mig göra en comeback för att arbeta med klass Grindstugan på lågstadieskolan Oxledsskolan under läsåret 2015–2016. I klassrummet var atmosfären komplicerad, och föräldrarna var inte särskilt nöjda.

Jag bestämde mig för att återvända – och jag visste direkt att jag ville utgå från de erfarenheter och pedagogiska metoder jag samlat på mig genom åren. Jag har både studerat och inspirerats mycket av montessoripedagogiken under lång tid. Jag har läst Maria Montessoris texter, gått olika utbildningar och försökt integrera flera av principerna i mitt arbete. En av de mest centrala delarna i montessoripedagogiken är att ta vara på barnets nyfikenhet och deras eget driv att lära sig nya saker. Denna frihet att arbeta med ämnen som intresserar dem ger barn bättre möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar – något jag såg som avgörande i denna klass.

Jag utvecklade "Tryggaste klass"-konceptet med målet att alla elever skulle känna sig trygga i skolan och att utbildningen skulle präglas av just trygghet och respekt. Genom målmedvetet arbete lyckades jag vända utvecklingen i klassen åt ett positivt håll. Från att många barn kände sig utanför eller blev mobbade, engagerade sig nu alla barn och alla kände sig trygga. Det blev kanske den enda klassen i hela Sverige där alla barn verkligen kände sig trygga.

Tidigare gick många barn hem med ont i magen för att de kände sig ensamma eller osedda. Men skolan ska vara en plats där barnen tar sina första steg mot att växa och bli en del av samhällets framtid. Vi bygger för framtiden – och denna resa börjar i klassrummet.

Jag använde mig av ett belöningssystem där elevernas vänliga handlingar lyftes fram och belönades. I slutet av varje dag fick eleverna dela med sig av positiva händelser, och den som hade gjort något snällt fick poäng. Dessa poäng samlades och ledde till diplom och uppmuntran. Det blev en kedjereaktion där goda gärningar smittade av sig.

Barnen började prata positivt med varandra. De lyssnade, de respekterade varandra och de visade empati – något som jag ser som ett direkt resultat av att ha skapat en miljö där elevernas inre motivation och vilja att lära fick ta plats. Detta är också i linje med montessoripedagogikens grundidé: att barnet själv bär sin framtid inom sig, och det är vårt ansvar som vuxna att skapa de rätta förutsättningarna.

Detta framgångsrika arbete visar att med rätt metoder och ett engagerat team kan en trygg skolmiljö skapas. Vårt mål är att sprida detta koncept vidare och skapa fler trygga klasser runtom i landet. Trygghet och inkludering ska vara en självklarhet för alla elever, och vi hoppas att vårt arbete kan inspirera andra skolor att gå samma väg.

Engagemanget från både elever och vuxna var nyckeln till att "Tryggaste klass" blev en sådan succé. Föräldrarna märkte också förändringen och blev mer involverade, vilket ytterligare förstärkte den positiva atmosfären.

Att skapa en trygg skolmiljö kräver tid, närvaro och en tydlig pedagogisk vision – men det är nödvändigt för att varje barn ska kunna blomma ut. Med inspiration från montessoripedagogikens principer fortsätter jag att arbeta för ett skolsystem där barnens nyfikenhet, trygghet och delaktighet får stå i centrum. 

Engagemang från både lärare och elever var nyckeln till att "Tryggaste klass" blev en sådan framgång. Varje dag arbetade vi tillsammans för att skapa en inkluderande och stödjande miljö. Föräldrarna märkte också skillnaden och blev mer involverade i skolans aktiviteter, vilket ytterligare förstärkte den positiva atmosfären.

Engagemangets Betydelse

Att skapa en trygg skolmiljö kräver tid, tålamod och ett äkta engagemang – men det är absolut nödvändigt för barnens välmående och utveckling. En av de viktigaste lärdomarna jag burit med mig från montessoripedagogiken är vikten av att ge barnen inflytande över sin egen lärprocess. När barn får vara delaktiga och har frihet inom tydliga ramar, ökar inte bara deras motivation utan också deras ansvarskänsla.

I arbetet med "Tryggaste klass" har jag aktivt integrerat montessorins metoder genom att låta eleverna vara med och planera delar av sin skoldag. De fick själva välja vilka ämnen eller aktiviteter de ville arbeta med under vissa pass – något som både skapade nyfikenhet och ett starkare engagemang. Maria Montessori betonade att barn har en naturlig drivkraft att lära, och att lärarens roll är att vägleda snarare än att styra. Det synsättet präglar mitt arbete än idag.

Genom att arbeta tillsammans, ge barnen verkligt inflytande och visa tillit till deras förmåga, kunde vi skapa en miljö där varje elev kände sig sedd, respekterad och delaktig. Det var inte bara en metod – det blev en kultur.

Framtiden för våra barn börjar här och nu. Genom att fortsätta arbeta med "Tryggaste klass", samtidigt som vi inspireras av Montessoris tankar om barns fria utveckling, kan vi säkerställa att fler skolor blir trygga, inkluderande och livfulla platser för lärande. Vi bygger inte bara för framtiden – vi bygger för ett bättre samhälle där varje individ får växa i sin egen takt och känna att de har en viktig plats.